sanningen om lögnen

jag skrev ett liknande inlägg på min gamla blogg men eftersom att jag har nya läsare och jag känner att jag ska vara ärlig här så skriver jag det igen.
för två år sedan var jag O kännslig, det var vad jag sa i alla fall. om du frågar mig nu skulle jag tveka innan jag svarade att jag fortfarande är det.
jag antar att jag säger det för att skydda mig själv för om jag för en gångs skull ska vara ärlig så är det tvärt om, jag känner och jag känner det väldigt djupt, om du vill såra någon så är jag lätt person...
det är därför jag vänder mig till musiken, det är perfeck och jag vet att den inte kommer svika mig.
människor sviker, människor ljuger och gör illa varandra.
det är lättare att skratta än att gråta.
det är lättare att ljuga än att tala sanning.
är det bra eller dåligt att folk tror att jag ljuger när jag talar sanning? och att dom alltid går på mina lögner?
förstår du vad jag menar?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0